You're running with me.

Jag har nog hittat ett förhållningssätt till verklighetens oförmåga att leva upp till mina dramatiska och storslagna ideal. Kanske. Förhållningssättet innehåller pepparkakor. Pepparkakor gör allt bättre.

Idag lämnade jag in en stadig lunta till en lärare jag ogillar. Får man mig att vilja hoppa av min utbildning förtjänar man femton sidor bilagor till tio sidor uppsats. Nu när jag inte vill hoppa av längre fungerar nämligen uppsatsskrivandet ganska fint. Till efterföljande uppsats fårjag dessutomläsa en doktorsavhandling skriven av mannen som fick mig att vilja bli svensklärare från första början. Det fanns mycket ångest på gymnasiet, men svenska/historia-timmarna var en klar ljuspunkt.

Dessutom har jag tyg. Och en ny version av Anticlimax.