Joanna had it.

När dementorerna anfaller från alla håll och kanter, när världen är obehaglig och jag är så rädd att jag skakar, då är det skönt att kunna gå rättöver korridoren, krypa ihop mot någon som andas lugnt och är varm. Och sen, när man drivit bort dementorerna genom att i ångestvirveln hålla fast sig i sin patronus, så bjuder han på choklad.

Så bra, så bra.