What about you, what's your excuse?

Det är varmt. Extra kul med tanke på att jag ska sova på en skinnsoffa i en vecka då jag landat mitt i en vattenskadereparation i föräldrahemmet. Mina föräldrars hus är fortfarande, trots att halva barnaskaran formellt är utflugna, ganska trångbott. En bror i förrådet, den andra i jätterummet, och så ett yttepyttelitet gästrum/pappaarbetsrum som dock är obeboeligt för tillfället. Det gör inget, jag är glad över att vara här, åtminstone ett tag. Älvsbyn är litet och kvävande, men jag har ingen annan hemort längre, så det gör inte så mycket. Kan man vara kroniskt oförmögen att slå sig till ro? För det mesta känns det så.

Avslutet på Umeå-för-den-här-terminen var dock bra. Dåliga Gatan injicerade skutt och skak, vädret var på topp, Pedagoggrändsfesten var underhållande och söndagen var precis tråkig nog för att ta bort ångesten över en hel sommar med paus på det vanliga livet. Trästocksfestivalen ska hinnas med (Of Montreal!), och eventuellt ett nytt försök med Mando Diao på PDOL (tur att de slutat ha scener på parkeringsdäcket...), men det är ungefär allt.

I am not obsessed by post-its