Automatisk överföring.

Jag vill föra över Dirty Blue Jeans och känslorna den ger till alla andra, ge alla andra känslan av ilskeglädje och frihet. Usch, jag har vekligen tappat min förmåga till att skriva något alls om mig själv som inte kommer ut som puckopretentiöst svammel. Förutom musiken då, de förklaringarna är svammel utan pretentioner. De är mest hysteriska försök att få folk att förstå vad det är som är så fantastiskt och underbart. Fast det finns ju inte ord, det har det aldrig gjort. Folk förstår, eller så förstår de inte.

Apropå musik som folk bara förstår ibland: http://www.youtube.com/watch?v=QfkD38ihhNQ&eurl= Det gör lite ont i hjärtat ibland att de växte så fort och att det där bandet, bandet jag älskade, inte riktigt finns längre. Fast det har jag redan skrivit hundra spaltmeter om på andra ställen, saknaden efter något som förändrats.

Oooooh, besök på väg från flygplatsen. Lägg till besök på fredag och jag kommer att vara slutkörd och totalnipprig, men mycket, mycket lycklig efter den här helgen.