Galen-och-hysterisk?

Ibland undrar jag, om jag är riktigt klok. Hjärnan har gått på högvarv hela dagen, tankarna bara rusar fram och som en följd av detta kan jag inte riktigt kontrollera något. Världen hoppar mellan att gå i slowmotion och att knappt existera utanför bruset i mitt huvud och nackmusklerna rycker så att jag nästan tror att de ska gå av. Och hur mycket jag än vill, hur stilla jag än sitter och hur lugnt jag än försöker ta det, så saktar inte hjärnan ner, den fortsätter att rusa, genom föreläsningar, bokjakt, promenader, mathandlande, hela tiden. Jag upptäckte på stan att jag gått igenom tre affärer utan att märka det och när jag stannade för att prata med Vidar rusade hjärnan iväg och världen började gunga och jag var tvungen att bita mig själv i tungan för att inte bli totalt hysterisk.

Men, sådana här dagar är lyckligtvis ganska sällsynta. Tur det, annars skulle jag nog trepanera mig själv med en borrfluga för att få lite lugn.