Jag är inte riktigt så här snabb i svängningarna.

(Det blir ofta ganska konstigt när jag skriver inlägg under en hel eftermiddag. Lite hoppigt.)

Det knäpper i mitt fönster när det blir kallare. Det knäpper i min nacke så fort jag rör på huvudet. Min dator...nå, den är knäpp, den knäpper inte, men iallafall. Det är en sådan dag idag. Krampmuskler, stillastående hjärna, slut mat hemma och less less less. Jag orkar inte städa, jag orkar inte plugga i min stökiga lägenhet, när jag går till skolan för att kunna sitta och plugga utan att tappa fokus för att jag borde diska klappar jag ihop efter några timmar för att nacken gör så sjukt ont att jag inte kan röra på huvudet och när jag sen går och handlar finns det ingen mat jag vill äta. Jävla ICA som bara har äcklig soppa med bacon i. Och omogen avocado. Dessutom är det blåsigt och kallt så inihelvete.

Gnälldag, men det går över. Det gör det i princip alltid. Jag orkar inte vara gnällig särskilt länge innan jag blir less mig själv, eller hör något som muntrar upp. Idag var det en helabsurd Justin Timberlake/Larrikin Love-mashup. Av alla saker jag kunde tänka mig att någon skulle få för sig att knåpa ihop så låg just den kombinationen inte direkt högt på listan. Men rolig är den.

Se, redan muntrare. Det finns fördelar med att ha ett lite instabilt humör, det fungerar nämligen åt båda hållen. Plötslig glädje är dock lite roligare än plötslig nedstämdhet.

Nu. Skärpning. Pluggandet väntar. (Och med pluggande menar jag, naturligtvis, disken.)