Like anyone cares

Tentan gick med ganska stor säkerhet käpprätt åt helvete. Jag orkade inte vänta och skriva till någon annan gått, så jag gick efter två timmar och sen paniknojjade jag för att ingen annan blev klar. I slutändan kom jag fram till att jag är a) en idiot, b) ett geni eller c) galen. Det finns viss chans att alla tre alternativen är sanna. Jag är en idiot gällande didaktikuppgiften där jag fick totalt hjärnsläpp, ett geni på språknivån och möjligtvis fullständigt vansinnig på litteraturanalysen. Men, jag har klarat tentor jag varit fast övertygad om att jag totalkuggat på förut. Ibland misstänker jag att alla lärare jag någonsin haft gick på crack när de satte mina betyg. Jag har haft några lärare som jag misstänkte gick på crack punkt också.

Laura får vara soundtrack idag (my mind has fucked me over more times than any man could ever know). Tillsammans med Kat som sjunger om misstag och antiklimax (well any excuse is all that I want right now, do your worst) och det känns bättre så, bättre med lugnet och flickorna som jag förstår vad de sjunger om. När identifikationen sen är ankompanjerad av handklapp, kazoo, klockor och kartongtrummande så blir det bara bättre. Musikalisk sobril för en nervig Kattis och hennes uppstressade tankar.

----------------------------------------------------------------------

Nu. Är jag lugn. Lite halvfebrig, frusen och trött, men lugn. Ibland finns det fördelar med att det inte händer ett skit, och nästa helg, när det enligt min omgivning händer en hel del, så är jag hemma i Älvsbyn. Lugn behövs ibland, och den senaste månaden har varit sjukt stressande, utan egentlig anledning. Fast när jag tänker efter så har jag haft något att göra varenda helg, det har varit ovanligt sen jag kom hem från London. Ihoplagt med känslostress, flyttstress och lättare skolstress så börjar det bli ett fint upplägg för en fysisk totalkrash snart. Detta skall motverkas med två veckors andningspaus. Kanske. Om jag klarar av att leva utan att slänga mig med huvudet före in i sjuhundra saker på en gång. Vilket jag vill. Jag vill vara aktiv och upptagen, inte stressad. Det är ganska stor skillnad.

Jag är förövrigt ytterst medveten om att denna blogg oftast är ytterst svammlig och gnällig. Den passar mig rätt bra, gnäller jag här gnäller jag (marginellt) mindre i verkligheten.