Head, meet Desk

Föreläsning om filmanalys, en vecka totalt under första två terminerna (vansinnevansinne) och jag sitter nästan med huvudet mot bänken. Svammel, referat till enbart tio-tolv år gamla filmer och ingen struktur. En klass som inte protesterar, utan bara suckar när någon börjar ifrågasätta vad lärarna säger. Vet de inte, förstår de inte att vi som tjorvar med lärarnas definitioner har en poäng med det? H skrattar när jag svär över studierna, jag skrattar när hon svär över administrationen, så jag har iallafall en allierad.

Allierade är bra saker. Jag spenderade åtta timmar i ett vardagsrum med några av mina skummaste sådana igår. Jag var småbakfull och M pratade metafysik utan att ha kaffe hemma. Världen är som en plötsligt uppstådd pannkaka och vi är alla svampar, "den mänskliga kroppen fungerar inte utan ändtarm" och drakkycklingsmobbing. Vi har ambitioner, och i vår kommer jag att gråta över mitt beslut att stanna kvar i gruppen, men just nu känns det kul och givande.

Det tog drygt tre timmar att städa de gemensamma utrymmena i min korridor. Städningen involverade grotesk tjuvstart på brännbollsyran då vi slängde ut en soffa, en fåtölj och ett litet bord genom fönstret. Nu är det väldigt rent, och jag är inte rädd för mina korridorsgrannar längre. En liten seger.